Den Ljunglöfska snusdynastin
2022 var det 200 år sedan snuset Ljunglöfs Ettan blev till. Bakom varumärket finns berättelsen om en snusdynasti som utmärktes av kvalitet, kortsvettning och tårar. Besök den nya utställningen Snusdynastin på Snus- och Tändsticksmuseum inne på Skansen eller ta del av berättelsen här när du vill.
1796–1839
En snusrevolutionär börjar sin bana
Jacob Fredrik Ljunglöf var en visionär och innovatör. Vid fjorton års ålder lämnade han sitt barndomshem i Sörmland för att flytta till Stockholm. Han arbetade snabbt upp sig och år 1822 fick han de stadsprivilegier som krävdes för att få tillverka tobak under eget namn.
Redan i slutet av årtiondet hade han kommit att bli en av de främsta snusframställarna i Sverige.
1840–1860
Kvalitet till varje pris
Ljunglöf kände tidigt att det inte räckte med att vara landets störste snusfabrikör. Hans snus skulle även vara det bästa. Kemisten och storsnusaren Jöns Jacob Berzelius sägs ha varit oumbärlig för att utveckla en ny metod för snustillverkning som kom att revolutionera snusets kvalité. En process snarlik pastörisering samt kortare lagringstid, den så kallade kortsvettningsmetoden, var avgörande för att skapa ett färskt kvalitetssnus med lång hållbarhet.
Vid den här tiden delade tillverkarna in snuset i olika klasser utifrån tobakens smak och kvalitet. De allra bästa varorna fick beteckningen No. 1. Tack vare framgångsrik marknadsföring lyckades Ljunglöf göra No. 1 synonymt med sitt eget snus, som kom att kallas Ettan i folkmun.Även Ljunglöf No. 2 och No. 3 fanns till försäljning för ett billigare pris, inte helt olikt dagens lågprisvarianter.
1833–1920
Kungen av snus
Jacob Fredriks Ljunglöfs son, Knut Ljunglöf (1833-1920), föddes i lägenheten ovanpå snusfabriken vid nuvarande Drottninggatan. Det var Knut som fick ta över företaget och kom att göra det till en framgångshistoria. År 1860, när Knut var 26 år gammal, tog han över sin fars verk som då var världens största snusfabrik och den näst största tobaksfabriken i Europa.
Knut kom att kallas Snuskungen på grund av sin dominerande ställning som snustillverkare och den förmögenhet snuset inbringade.
1860–1920
En legendarisk snusnäsa
På frågan om var hemligheten bakom Ettan låg brukade Knut Ljunglöf peka på sin rejäla näsa och svara: “Här!” Punktligt varje morgon placerades två silverskålar, märkta No. 1 och No. 2, med ett varuprov av det dagsfärdiga snuset på Knuts skrivbord. Han kontrollerade därefter snuset genom att dra upp lite snus i vardera näsborre med en silversked, innan det godkändes för försäljning. Efter kvalitetssäkringen nös Knut belåtet i sin färgglada snusnäsduk, som han alltid bar med sig.
Slutet av 1800-talet
Hur Ettan blev påvens No. 1
Knut Ljunglöf var skeptisk till att exportera Ettan utomlands, trots de många förfrågningarna. Han ville vara säker på att snuset kunde hållas färskt under längre transportsträckor.
När stanniolförpackningen uppfanns kunde färskheten äntligen säkras. En tidig kund var påven Leo XIII som trots sin ställning intresserade sig för folkliga seder och bruk, inklusive snus. När Ettan för första gången skulle presenteras för påven, spilldes dosans innehåll ut över hela hans vita dräkt. Men det gick ingen nöd på påven för det – han ska glatt ha samlat ihop ett rejält smakprov av det utspillda snuset och redan samma dag skickades en ny beställning efter mer.
1890-1920
Snuskungen bygger slott
I Blackeberg lät Knut Ljunglöf bygga ett rejält sommarresidens. Bygget tog tre år och stod klart lagom till hans 60-årsdag. Den grandiosa villan kallades för slottet av dem som såg det på håll. Familjen kallade huset för “stora villan”. Byggnaden ritades av Gustav Lindgren i en eklektisk nittiotalsrenässanstil med ornament i natursten.
1915–1950
Snuskungen abdikerar
Vid 1900-talets början var Ettan det enda snuset med rikstäckande försäljning och Knut Ljunglöf Sveriges mest framgångsrika snusfabrikör. Det var ett hårt slag när han insåg att hans livsverk skulle säljas till det statliga Tobaksmonopolet. Knut valde då att bränna all dokumentation över sitt livsverk och sonen, Robert Ljunglöf (1885-1950), fick ensam hantera statens inlösen av snusproduktionen.
Men Ljunglöfs snus levde vidare. Tobaksmonopolet valde att fortsätta tillverka både No. 1 och No. 2. 1918 var det dock dags för en förändring och produkternas namn ändrades till Ettan respektive Tvåan.
Tvåan slutade produceras 1945 men Ljunglöfs Ettan är idag Sveriges äldsta och mest sålda snusmärke genom tiderna.
Besök den nya utställningen på Snus- och Tändsticksmuseum
Nu har vi äntligen öppnat utställningen Snusdynastin! Besök oss på museet eller upplev Stockholms snushistoria genom våra digitala stadsvandringar. Ta del av platserna via webben eller planera en egen vandring mellan stoppen och låt historiens vingslag ta dig tillbaka till en tid innan plastdosor och portionssnus.
